tisdag 17 mars 2015

Första mörkerspåret

Idag har Charlie fått gått sitt allra första mörkerviltspår som dessutom var hans första spår på blodpulver som jag blandat med vatten, istället för rent oxblod. Jag har valt att använda det nu istället eftersom att det är allmänt smidigt att hålla på med, billigare och det koagulerar inte eftersom att man slipper frysa om det hela tiden (man behöver ju inte frysa det alls).

Spåret
- Liggtid: 24 timmar
- Längd: 630 m
- Vinklar och tre bloduppehåll på 25 m.
- Tillägg: Mycket viltstörning + mörkret
- Spårtid: 35 min

Taggad till tusen var han som vanligt när vi gick med spårsele och lina på mot spårskogen. Han blev alldeles överlycklig. Inget konstigt med att vi gick ut i mörkret för att spåra tyckte han!
Han tog upp spåret direkt i rutan och sen var det bara att försöka hänga med och inte snubbla eftersom att det var rätt svårt att se trots pannlampan. Jag försökte hålla utkik efter mina snitslar och jag fick syn på nästan alla (tror jag) och därför känner jag mest att jag litar på magkänslan att han höll sig till spåret riktigt bra (även om det inte ser så himla perfekt ut på kartan). Han for visserligen hit och dit och var typ överallt i hela skogen samtidigt eftersom att han tyckte det var så otroligt spännande och roligt att spåra i mörkret och då var det ju förstås lite svårt att hålla sig rätt hela tiden för honom. Men trots det så fick han inget direkt tapp, då han visste helt vart spåret var och kom alltid tillbaka rätt och följde finfint långa sträckor, han slutade inte jobba ens en liten sekund utan han arbetade verkligen hela tiden. 

Det häftiga med det här tycker jag är att man verkligen måste lita på hunden, och hundens nos. Det finns inget mer magiskt än att vara i en knäpptyst, mörk skog - det enda ljud man hör är en hunds nosande och tassande i blåbärsriset. Bara hunden och du, ingenting annat. Härligt är vad det är!

På g till spårskogen!

Klövar är riiiktigt gott!

Bästa Charlie 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar